Jag känner mig fram
med två blinda strålkastarljus
som slickar marken
vägen spelas upp
som en berättelse
om våra liv
slutet finns inte
förrän jag stannar
världen upphör att vibrera
det är tyst
jag går ut
och blir en del
av natten
havet syns inte
men rör sig i sidled
över stranden
gryningen låser upp dagen
ett budskap sprider sig
genom träden
en stig träder fram
som en utsträckt hand
till något nytt
jag flyter på botten av en
stor skog som sakta fylls
med grönt ljus.