Pojken som aldrig sade nej
Det var en gång en pojke som aldrig sade nej. Han ville alltid vara alla till lags och sade ja och ja och aldrig nej, ty han ville så gärna vara omtyckt. Han hette Trudelutt och bodde i en stad så stor att man kunde gå från ena änden till den andra utan att träffa någon som man kände. Ändå kände pojken många, snäll och rar som han var. En dag strosade han nedför en gata som han inte gått på förut. Där var pojkarna på den ena sidan gatan i krig med pojkarna på andra sidan. Trudelutt visste förstås ingenting om det och undrade varför de byggde barrikader. “Hej, du där!” skrek en av pojkarna och pekade på Trudelutt. “Du är med oss, visst? Du kan plocka ekollon!” “Ekollon? För vad? Och var?” sade Trudelutt. Och då – pang! – blev han träffad i huvudet av en. Och så var kriget i gång. Ekollon regnade ner över dem – och mest på Trudelutt som sprang oskyddad på gatan och plockade ekollon medan hans vänner stod skyddade bakom barrikaden. Trudelutt hade snart blåmärken över hela kropp...