Skogen är ett fredligt rovdjur.
Det går nästan att lita på.
Vi ser den från staden.
Ögonen blinkar ibland
tryggt i nattetid.
Allt är väl
när vi drar ner persiennerna
och släcker våra ljus
för att sova
sveper månen över slätten
med ett blekt strålkastarljus.
Vinden sliter i sitt koppel.
De bakre träden
tränger på de främre
som lutande över gränsen
håller emot
i väntan på
språnget.