Närvaro
Jag är som allra mest närvarande när jag hör fågelkvitter på TV
Inlägg
Visar inlägg från januari, 2022
Barndomsbrunnen
Jag lämnar slätten där min längtan sprider sig så lätt och reser till staden jag växte ifrån. Där möter jag ett gammalt barn som påstår sig känna mig. Tillsammans vandrar vi bakåt i tiden. Allt som dittills varit dött stiger fram och hälsar oss som vänner. Historier som gör världen begriplig växer fram i våra fotspår osynligt för andra. Allt viktigt är borttvättat av tiden, okänslig för allt sentimentalt. Ändå har alla som lever en skuld att betala till dem som inte längre gör det. Vi möter turister på vår väg. Deras leenden är lätta som frimärken och har inget nytt att berätta.