Christer Barregren

Då är det bestämt. Du får min dotter och halva kungariket! sade Kung Roland till Prins Halvor. Alla reste sig upp och skålade för de ungas lycka. Hurra! Kung Roland suckade djupt och såg på sin dotter, prinsessan Anna av Roland. Hon lekte med sitt hår och tittade drömmande i fjärran, som vanligt. Kung Roland älskade sin älskade dotter. Det fanns ingen vackrare prinsessa i hela hans kungarike. Hon fick allt hon pekade på, och nu hade hon pekat på Prins Halvor. Saken var avgjord! Kung Roland harklade sig och sade: Men innan min dotter kan gifta sig måste hon bli myndig och lära sig allt en prinsessa måste kunna – som att dansa och sy och rida, svinga ett svärd och jaga en hjort, laga soppa på en spik, rymma från höga torn, tämja vilda drakar och svimma på beställning. Sagt och gjort. Först skulle prinsessan lära sig att sy. Men hon stack sig så illa i fingret att det kom en droppe blod. Hon skrek och grät och ropade på kungen som genast kom springande med svärdet i högsta hugg. Det...

En gång för länge sedan bodde här en bullbagare som hade en ugn vid foten av Smedens berg. Han höll sig för sig själv där borta, ty annars skulle han aldrig få vara i fred och inget vettigt skulle bli gjort. Doften av hans bullar var så ljuvlig att du glömde allt och släppte allt och inte gav dig förrän du ätit minst en och helst fem varma bullar med smör. Tro mig. Jag vet. När bagaren red in i staden för att proviantera smör och grädde och kanel stod damerna i kö för att beundra honom. Till och med stadens katter följde efter honom, vart han än gick, ty han doftade så gott av socker och fett. Han var mäkta populär, det var han. Och vi var väldigt stolta över att ha en sådan rekorderlig karl i vår by. Bagarens rykte spred sig vida omkring med väder och vind över hav och land. Till slut nådde ryktet ända till vår kung som just den dagen hade en viktig gäst på besök. Det var kejsaren av Romland och hans vackra dotter Esmaralde. Esmaralde var så vacker att solen steg upp varje morg...