Håkan (dikt)

Kroppen slöt sig om honom.
Han skakade och slet i gallret
utan att någon förstod.

Skräcken växte i mörkret
som också växte
tills skriket inte längre
nådde ut.

Då högg sorgen hål
i sig själv
och förblödde
utan att ha funnit skälet
för sitt liv.