Verklighetens sårskorpa

Tänk vilken lyx
att vanka omkring
så här

och pilla på sin ångest
i ensamhet

obeslutsam
medan de fria valen
sprider sig

som känslor
under verklighetens
sårskorpa

någon gång måste
detta överflöd
få ett slut

detta att betrakta döden
liksom från sidan

medan man funderar på
sin bästa raggningsreplik.

Från diktsamlingen I jakt på naturlig skugga

The scab of reality

Imagine the luxury
of wandering around 
like this

and play with anxiety
in solitude

indecisive
while free choice
is spreading

like feelings
under the scab 
of reality

at some point
this luxury 
have come to 
an end

this habit of eyeing death 
like with a side glance

while considering the best
pick-up line.

From the books of poetry In search of natural shadow

Försoning

Döden går inte att förstå
för den finns inte.
Den som dött
har slutat
finnas.

Ändå ligger du där
med din kropp
som envist vägrar
röra sig

och attityden
att det alltid är jag
som ska ta första steget
till försoning.

Fåglarna ignorerar mig

Jag skulle vara ensam
om jag inte kände vinden
buga sig i träden.

Om bäckarna slutade tala
skulle jag sakna
min röst.

Det råder ingen brist på människor.
Vi är tillräckligt många
för att vara osynliga
för varandra.

Fåglarna ignorerar mig
på samma sätt.

Ändå är vi en del
av samma skog.

Jag växte ifrån döden

Ledsen, döden,
men vi har växt ifrån
varandra.

Vi har haft fina stunder.
Det är mycket med dig
som jag gillar.

Konsekvent.
Lojal.
Håller vad du lovar.
Passar tider.

Men jag vill ha mer
av en relation.

Det skulle aldrig ha fungerat.
Det skulle tagit slut förr
eller senare.

Du kommer hitta nån
som passar dig.

Vi kan fortfarande
vara vänner.

Du. Vi ses.

/Livet

Att vara människa

Du är vad du producerar
– koldioxid och skit.