Enhörningens trädgård

Så tänkte jag också

när gryningen var ett öppet sår
och enhörningarna betade
i min trädgård

när grannen ovanpå skrek
och blev tröstad
av mamma

när nattens alla drömmar
bröt sig ur ögonlocken
och rymde ner för kinderna

då dagen föll hjälplös i mina armar
och även de ansvarslösa
måste stå sitt kast

tänkte jag

att ingenting
var helt bortkastat
när du var här.

Marken full av liv

Historiska platser är historiska
för att något hänt annars
är de bara platser.

Ändå händer saker
hela tiden.

Marken är full av liv.

Mossan luktar bränd sol.
Stenarna dricker glömda minnen
i mitt andetag.

På samma sätt är jag
en tom plats full av liv
när du slår dig ner.

Eken lägger sin skugga
över våra axlar.

Sprickorna i barken vidgas.
I ett svindlande ögonblick
faller världen igenom.

Närpåverkan

När vi inte ses
växer du
till ett berg av sol
och blommor

medan jag krymper
i skuggan
av mina egna
tankar.

När vi ses vilar jag
i dina ögon.

Skjuta upp

Det är inte klokt
vad duktig jag är
på att skjuta
upp saker.

Livet till exempel
vad är det
annat än
ett uppskjutande
av döden.

Vägen ut

Varje stad har en hemlig väg
som leder ut.

Den surrar och vibrerar
och glöder om natten
med en värme
som bara du
kan se.

Bara att den finns
där gör det möjligt
att lägga sig platt
i gryningen

när bröstet trycks ihop
och sprängs

på ett effektivt
och lönsamt
sätt

i varje nytt
andetag.

Tyrislöt

Vinden leker
med badkläderna
på tork.

En kotte faller på husvagnens tak
och börjar sin rullande färd
över kanten.

Den lilla världen vaknar
till en ny dag.

Vuxna pratar klirr och mat.
Hundar skäller sällskapligt.
Barn skrattar.

Världen är ett mjukt sorl
av förväntan.

Ändå ligger vi kvar en stund till,
lyssnar – andas in morgonen
och varandra.

Tiden känns utan slut
när vi inte jagar den.

Någonstans måste det brista

Det är hårt att vara på semester.

Allt detta liv som trycks ihop
till ett enda utdraget
lyckligt nu.

Jakten på nya intryck
som hela tiden jämförs
med gamla minnen.

Detta är inte ett hållbart liv
säger min kropp som saknar
rutiner.

Och även när idyllen är
som allra mest påträngande
måste man dela den
med myggorna.

Havet inom oss

När jag kommer till en stad
måste jag hitta havet
annars vet jag inte
var jag är

i brist på hav
kan en självbelåten sjö
duga

eller en bortglömd
kanal som flyter genom
stadens bakgator

men i en stad som inte
har allt detta
hur kan människor
leva då

och just där
träffade jag
dig

på fjärde
våningen

havet är inom oss

vi simmar
bland ekarnas
kronor

där på kullen
högt över
staden

trampar vi luft
och sjunker
mot solen.

Dagen på Stenshuvud

Du kom!

Berget bugar sig för dig
och säger: Jag är allt
du ser.

Havet andas
din värme.

När jag blundar
hör jag sommarens sorl
– vågskvalp,
barnskratt.

Du håller en sten
till ditt hjärta.

Världen ska uppfinnas på nytt

Broderskap, systerskap,
vänskap: ett nytt ord
behövs
för att beskriva
vårt
fröskap.

Snart så

Jag ser fram
emot att vila
i dina ögon.

Längtans moln

Min längtan är moln
tills den tar form
i dig

följer konturerna
av ett leende
över stupet

faller

gör vi
tillsammans

lätta som
moln.

En dag ska allt vara nytt

Jag mötte en ny kärlek.

Den bröt sig in
genom två öppna ögon
som såg allt.

En nyfödd kärlek har alltid
bråttom.

Den lever på lånade ord
och ritualer

och söker sig fram
längs uttorkade
flodådror

mot hjärtats
mitt

där den dricker
min hunger.